Oj oj så länge sen förra blogginlägget. Men det har en förklaring. Jag blev sjuk o hamnade på sjukhuset. Näst intill en hel månad på sjukan blev det. 20 januari åkte jag in till akuten med Rosfeber infektion i ena benet. Har haft Rosfeber flertalet gånger och fått en penicillinkur på 10 dagar o det har gått över. Några gånger fått hög feber och blivit inlagd.
Denna gången hade jag en helt otrolig svullnad i höger benet. Inte bara i underbenet utan i hela benet. Gjordes ultraljud för o utesluta propp i benet.
Efter 2 dygn på AVA Akutvårdsavd. fördes jag över till infektions avdelningen. Fy vad risigt jag mådde. Totalt slut i kroppen, fick feber och benet värkte mycket.
Sköterskorna pysslade om mig och mitt ben.
Benet tömdes via dränage på massa vätska. Helt otroligt så mycket vätska och skit det kan finnas i ett ben,
Fick ett litet sår och ett stort blåmärke som sedan blev vätskefyllt. Idag har jag 2 rejäla sår på insidan på benet som hemsjukvården kommer o byter bandage på varje dag.
Dagarna var tuffa. Ingen aptit alls och personalen tjatade som bara den att jag måste äta. Ja dom tjatade om allt tyckte jag; "upp o rör på dig och sköt magen" etc. Men var väl av välmening förstås.
Flyttades över till lungmedicin avdelningen när jag även fick en lung påverkan och hosta. All tid liggandes i sängen hade gett mig vätska i lungorna. Det var luftrörsvidgande behandling och div behandlingar för lungorna.
Kunde börja äta något bättre nu med. Men orken var lika med noll även på denna avd. Max 3 m till toan klarade jag av utan större besvär.
Min födelsedags bakelse - men den var väldans söt och jag orkade ej hela.
Jag fyllde år under min sjukhusvistelse och ville den dagen ha en bakelse att äta. Käre sambon fixade det och jag såg fram emot nåt sött och gott. Mamma, sambon och jag tog en fika på sängkanten. Men bakelsen var ej så god som jag trott. Eller min aptit var ej på topp heller. Men lite fick jag i mig. Var dock en konstig födelsedag!!!
Längtade hem såklart. Efter min egna sköna säng. Sjukhussängarna är inte världens skönaste precis. Längtade efter katten här hemma och alla mina egna pinaler.
Äntligen den 19 februari blev jag utskriven. Långt ifrån piggelin men hem skulle jag. Nu gällde det o samla på sig ny energi i hemmets lugna vrå. Trött på att bara se väggarna i sjukhus salen!!
Ingen rolig utsikt i 4 veckor!!!
Varit tuffa veckor här hemma. Trodde jag skulle orka mer än vad jag gör. Blir mycket vila och ta det lugnt.
Hemtjänst och sköterska som kommer varje morgon och hjälper mig. Men tacksam den hjälpen finns.
Sakta men säkert får jag mer energi och orkar lite till. Med solen och värmen känns det lättare.
Har nog några månader framför mig innan såren är läkta, men det får gå. Ser positivt på tillvaron!!
Kram Lotta
