Ännu en efterkontroll.......
Inför varje efterkontroll är jag på ren svenska; SKITNERVÖS!! Nervös över att läkaren ska hitta nåt i min kropp som inte ska vara där. Rädd för ny cancer och för allt det jobbiga o all den ångest det för med sig.
Jag VET att jag ska tänka positivt - men det är stört omöjligt. Jag drar mig gärna undan, mår skit o grubblar mycket.
Jag hade inför detta läkarbesöket begärt att få en kvinnlig läkare. Tidigare haft en manlig läkare men kännt mig obekväm med detta.
Den kvinnliga läkaren var lugn, saklig och förklarade allt bra. Dessutom hade jag min sambo Bosse med mig som stöd. Skönt att slippa åka till sjukhuset själv.
Undersökningen gick bra och inget konstigt eller nåt som var onormalt hittades. Ett nytt cellprov och ett vävnads prov togs eftersom jag har haft lätta cellförändringar på livmoders halsen vid ett flertal kontroller tidigare. Man vill ju ha koll på läget........
En tung sten föll från mitt hjärta när dagens läkarbesök var avklarat. Nu är det åter igen 4 månader tills nästa kontroll. Jobbigt att det ska vara så psykiskt jobbigt med massa ångest inför dessa läkar besök. Men cancer är så laddat och har man genomgått en cancer operation med efterföljande cellgifts behandlingar såsom jag gjort så är det inte så konstigt. Den tiden var det jobbigaste jag gått igenom i mitt liv.
Nu ska jag njuta av livet tillsammans med min going. Ser fram emot en härlig vår och sommar med massa trevligheter framför oss. Vi ska verkligen leva och njuta här och nu o "Fånga dagen".
Goa varma kramar till er alla, kram Lotta
Det var skönt att höra....förstår att det måste vara
skitjobbigt....ångest är jobbigt...det hade jag länge efter min stroke.
Ha nu en fin vår och sommar
Kram inga
Så skönt att allt var bra. Du är inte ensam om att vara nervös inför läkarbesök. Fast du har mer anledning . Nu kan du koppla av och bara njuta av livet med din Bosse.
Du må tro att jag hade en mysig Londonresa. Underbart att umgås med sonen där och så den fantastiska scrapmässan. Den är otrolig !!!
Ha det toppen önskar Eva
Vad jobbigt för dig med cancern...Jag får ångest av rädslan för att få cancer och blir nervös bara jag hör ordet...väldigt ångestladdat och skrämmande sjukdom för mig. Min rädsla bottnar sig antagligen i att min moster som bara var 25 år dog i cancer när jag var 9 år. Jag avgudade henne och tog detta hårt...Vad trevligt att du följer min blogg och att du är med om min utlottning...Ha en undrbar helg! Kramis semlan
